Kinesiska Terrakottaarmé på Östasiatiska museet

Ett äventyr under marken att fascineras av. Tidens vingslag tar oss tillbaks till de första kinesiska Kejsarnas tid som legat gömd i tusentals år ända tills den första återupptäcktes 1974 och blev en världssuccé.

Östasiatiska museet möter en när man passerat bron till Skeppsholmen.



Trots förbokning ringlar sig kön fram, men när dörrarna öppnar till nästa visningsrunda flyter det på snabbt.



Ett genialt grepp att lägga hela utställningen i bergsvalven under museet.



Först möter man Kejsarens gravvagn i brons utsmyckad med guld och silver. Det tog arkeologerna 8 år att bygga ihop den igen och den är så bräcklig att det vi ser är en exakt kopia.



Ett äventyr för både små och stora och känslan förstärks av de mäktiga bergsalarna och den stämningsbevarande belysningen.



Terrakottasoldaterna i naturlig storlek som står där plikttroget och vaktar Kejsaren i efterlivet ser så verkliga ut att man väntar på att de ska blinka.



För tvåtusen år sedan var de även målade i vackra färger, lite synd att de inte återställt färgerna så man ser dem i samma skick som dåtidens människor.



Man kan bara föreställa sig arkeologernas häpnad när de började inse omfattningen av sitt fynd, en hel arme i terrakotta skapad för att skydda Kejsaren i efterlivet.



Inte bara armen vad skapad med största precision och omsorg, även landskapet kring gravplatsen designades av Kejsaren.



Längsmed utställningen kan man läsa mer om historien bakom utgrävningarna.



En del soldater har kläder på sig med jadeplattor som troddes skydda för onda andar.



Kejsarens jadekostym tillsammans med jademasken skulle skydda Kejsaren mot alla onda andar och ta honom över till eftervärlden. Jade trodde man var ogenomträngligt för onda andar.



Senare dynastier som Handynastin hade inte längre resurser att bygga arméerna i naturlig storlek utan här är allt skalenligt.



Detaljera är fascinerande och visar hur skickliga hantverkarna var på den tiden.



Bakom husdjuren syns förvaringskärl för olika livsmedel för armen under övergången.



Även husdjur tillverkades med största precision och omsorg i så stor mängd att Kejsaren och hans arme inte skulle behöva bli hungriga på vägen till eftervärlden.